̽����ѡ

Det globala biståndet förändras kraftigt. Behovet av humanitär hjälp ökar, samtidigt som många givarländer minskar sitt stöd.

En ny rapport från RESCUE, “A New Era for Aid - Prioritising People and Protecting Progress”, visar att biståndet måste riktas till de mest utsatta – särskilt där konflikter och klimatförändringar förvärrar situationen och där extrem fattigdom ökar. Det är också viktigt att använda de mest effektiva lösningarna för att möta behoven.

Rapporten ger flera förslag på hur man kan minska de negativa effekterna av nedskärningar. Målet är att biståndet ska rädda liv där det behövs mest och samtidigt bidra till långsiktig utveckling. Därför bör givarna bland annat:

• Prioritera de mest utsatta länderna: RESCUE har identifierat 13 länder som löper störst risk att drabbas av nedskärningar i biståndet. Dessa länder – bland andra Afghanistan, Kongo-Kinshasa, Somalia, Sydsudan och Sudan – står inför överlappande kriser med extrem hunger, �ܲԻ�����ä�����Բ�, fattigdom, våld och tvångsförflyttningar. Trots att de hyser över en fjärdedel av världens befolkning som lever i extrem fattigdom, mottog de mindre än tio procent av det offentliga biståndet år 2023. Ytterligare åtta länder – däribland Myanmar, Nigeria, Palestina, Syrien och Ukraina – står också inför betydande risker. Alla länder på RESCUE:s Emergency Watchlist 2025 ingår i denna lista.
• Investera i bästa praxis och beprövade lösningar: Med färre resurser blir det avgörande att stödja beprövade, kostnadseffektiva insatser som maximerar effekten och säkerställer att tillgänglig finansiering räcker längre, däribland:
• Förenklad behandling av �ܲԻ�����ä�����Բ�: Behandling av �ܲԻ�����ä�����Բ� hos barn är en grundläggande förutsättning för framtida utveckling. Redan innan den senaste vågen av biståndsnedskärningar fick endast 1 av 5 av de 45 miljoner barn som lider av akut �ܲԻ�����ä�����Բ� globalt tillgång till livräddande behandling. Men med samma ekonomiska resurser investerade i ett förbättrat mer kostnadseffektivt system för att diagnostisera och behandla �ܲԻ�����ä�����Բ� – som RESCUE:s förenklade metod – skulle tusentals, om inte miljoner fler barn kunna nås.

Vaccinationer och folkhälsa: Utbrott av infektionssjukdomar kostar uppskattningsvis 60 miljarder dollar per år globalt – dessa utbrott känner inga gränser och kan påverka oss alla. Sjukdomsförebyggande åtgärder genom vaccination och rutinmässig immunisering, särskilt när de utförs av aktörer i frontlinjen, har visat sig vara mycket effektiva. RESCUE:s REACH-initiativ har levererat 9 miljoner vaccindoser i Östafrika på bara 19 månader till en genomsnittlig kostnad av 4 dollar per dos.

���DzԳٲ��Գٲ���ö��: Det finns starka bevis för att kontantstöd är en av de mest effektiva formerna av internationellt bistånd – de minskar fattigdom och skapar mervärde i lokala ekonomier. RESCUE:s program har gett 79 miljoner dollar i stöd till över 2 miljoner människor i 37 länder.

Förebyggande åtgärder: Med avancerade och alltmer tillgängliga klimatprognoser går extrema väderhändelser som översvämningar att förutse – ändå ges majoriteten av hjälpen först efter att en kris har inträffat. RESCUE:s program i bland annat Afghanistan, Nigeria och Guatemala använder metoden Follow the Forecast med AI-baserade klimatprognoser i kombination med lokal kunskap för att ge kostnadseffektivt kontantstöd innan krisen slår till.

• Leverera bistånd där det är som svårast och mest behövs: Att prioritera biståndets genomslag innebär inte att leverera där det är enklast, utan där det är svårast – att nå samhällen som ofta förbises men som har störst behov. Finansiering för att stärka humanitära aktörer i frontlinjen är en investering med låg kostnad och hög effekt, som säkerställer att biståndet fortsätter att nå dem som behöver det mest.
• Stärka lokala aktörer: Lokala biståndsaktörer spelar en avgörande roll i humanitära insatser och återhämtning – de kan bättre anpassad sig till behoven i drabbade samhällen och är ofta mer kostnadseffektiva. RESCUE:s partnerskapsmodell har redan hjälpt oss att kanalisera över 15 procent av våra globala medel till lokala partners, med målet att nå 25 procent 2025.
• Frigöra smartare finansiering: Med prognoser som visar att det offentliga utvecklingsbiståndet kan minska med 20 procent 2025, bör givare säkerställa att biståndet används på sätt som ger största möjliga nytta för människor som drabbats av kriser. ��������å�Ի� i form av bidrag, som inte ökar skuldbördan, bör skyddas för de mest utsatta sammanhangen. ��������å�Ի�ets kvalitet bör prioriteras genom flexibla och fleråriga finansieringsformer samt utökade partnerskap, så att de som behöver bistånd mest också kan få det.