Det har gått tio år sedan det som ibland kallas flyktingkrisen 2015. 

Sedan 2015 har Sverige och EU visat prov på både öppenhet och stängda gränser – med stora konsekvenser för människor som tvingas på flykt.

Vad hände under “flyktingkrisen” 2015?  

År 2015 dominerade migrationen nyhetsrubrikerna. Under året korsade över en miljon människor Medelhavet för att söka skydd i Europa. 

De flesta var på flykt från kriget i Syrien, men flydde även från Afghanistan, Irak och andra konflikter.

En kvinna drar en barnvagn vid ett flyktingläger på Lesbos, Grekland.
För tio år sedan toppade migrationen Europas nyhetsrubriker när miljoner människor sökte trygghet. Ikram Ismail, 33 år, är en av många som flytt Syrien och anlänt till den grekiska ön Lesbos tillsammans med sina barn.
Foto: Louisa Gouliamaki för RESCUE

Livsfarlig resa över Medelhavet  

Ett stort antal flyktingar och migranter anlände med båt till Grekland och Italien under 2015. Det ledde till krav på internationell solidaritet för att hjälpa till att ta emot asylsökande från öarna i Medelhavet, där många människor huserades på liten yta.

Många människor överlevde inte den livsfarliga resan till havs. den 3-årige pojke som drunknat i Medelhavet under familjens flykt från Syrien, väckte starka reaktioner runt om i världen och blev en tragisk symbol för migrationens mänskliga pris.

Sverige svänger – försvårar för asylsökande 

Till en början, under hösten 2015, visade den allmänna opinionen och Sveriges regering stort stöd för att välkomna flyktingar. Dåvarande statsminister Stefan Löfven sa i ett tal i september 2015: och menade att Sverige skulle fortsätta ta sitt ansvar för att hjälpa människor på flykt.  

Men senare samma år skärpte regeringen migrationspolitiken. Då infördes bland annat inre gränskontroller och man begränsade familjeåterförening för att minska antalet asylsökande.

Så har Europa förändrats sedan "flyktingkrisen" 2015

I Europa reagerade länder olika på det som kom att kallas för flyktingkrisen. I Tyskland sa dåvarande förbundskansler Angela Merkel: (“Vi klarar detta”) och öppnade Tysklands gränser för hundratusentals människor på flykt. Andra länder, som Ungern, började tidigt bygga fysiska stängsel för att hindra flyktingar från att komma in.  
 
Under hösten 2015 rörde sig allt fler EU-länder, inklusive Sverige och Tyskland, mot en mer restriktiv migrationspolitik. Det fick stora konsekvenser för flyktingar och migranter.

En man som flytt över Medelhavet från Nordafrika går längs stranden i Italien, dit han kom för drygt tio år sedan.
När Abubakar, 28 år, promenerar längs stranden påminns han om resan till Europa över Medelhavet för drygt 15 år sedan. Han lämnade Nigeria efter attacker från väpnade grupper och bor idag i Italien där han jobbar som lärare och studerar internationell rätt.
Foto: Francesco Pistilli för RESCUE

2016: Avtal mellan EU och Turkiet  

I ett försök att hindra människor från att nå Europa undertecknade EU ett kontroversiellt avtal med Turkiet som innebar att Turkiet skulle begränsa migrationen till Grekland. Avtalet, i kombination med att ledde till att tusentals människor hamnade i limbo.  

De som ändå nådde EU blev ofta fast i överfulla flyktingläger på de grekiska öarna. 

2017-2018: Extremhögern växer i Europa 

Migrationen minskade under åren efter 2015 och samtidigt växte flyktingfientliga rörelser i hela Europa. Migration blev en polariserande politisk fråga och extremhögerpartier vann mark i flera länder.

Flera tält i ett grekiskt flyktingläger. RESCUE gav tidigt stöd för att hjälpa flyktingar som anlände till Grekland 2015.
Under 2015 ledde de ökande flyktingströmmarna till krav på internationella insatser för att ta emot asylsökande från öar i Grekland och Italien, dit många anlände efter livsfarliga resor över Medelhavet.
Foto: Louisa Gouliamaki

Samtidigt skrev de flesta EU-länder inklusive Sverige på FN:s 2018. Avtalet var ett viktigt steg mot en säker, förutsägbar och human migrationspolitik. Vissa länder vägrade att underteckna avtalet, däribland Ungern och Polen.

Under 2018 stängde Italien och andra länder sina hamnar för räddningsfartyg från icke-statliga organisationer. Det ledde till att många människor blev fast på livsfarliga båtar till havs.

Trots dödliga risker och ökande flyktingfientliga strömningar i Europa fortsatte människor att korsa Medelhavet för att söka skydd.

2020: Covid-19 och brister i flyktingläger 

Coronapandemin lamslog världen, stoppade den globala rörligheten och pausade asylprocesser. Människor på flykt fastnade i limbo, med ökad stigmatisering och ännu mer begränsad tillgång till sjukvård, där människor som bodde i tätbefolkade flyktingläger var särskilt utsatta för smitta.  

Ett av Europas största informella flyktingläger på den grekiska ön Lesbos, förstördes i en brand i september 2020. Runt 13 000 människor lämnades utan skydd.

En kvinna går i ett nedbrunnet flyktingläger på Lesbos, Grekland.
Rahima, 45 år, från Afghanistan vid platsen där hennes familj bodde innan flyktinglägret Moria i Grekland brann. Tusentals människor förlorade sina hem och tillhörigheter samt förlorade tillgång till mat, vatten och sjukvård.
Foto: Louisa Gouliamaki

2021: Våld vid gränsen mellan Belarus och Polen  

I november 2021 kom rapporter om att tusentals asylsökande tvingades tillbaka när de försökte korsa gränsen från Belarus till Polen. Tusentals migranter hindrade från att söka asyl och lämnades utan humanitärt stöd. Belarusiska myndigheter kritiserades kritiserades för att använda människor som politiskt vapen, genom att medvetet slussa migranter till EU:s gräns för att sätta press på unionen.  

2022: Miljontals flyr kriget i Ukraina 

Kriget i Ukraina har lett till det största antalet människor på flykt i Europa sedan andra världskriget. Över 8 miljoner ukrainare har flytt landet efter Rysslands fullskaliga invasion. I mars 2022 beslutar EU att aktivera för första gången. Det ger människor från Ukraina tillfälligt skydd och uppehålls- och arbetstillstånd i EU.  

Solidariteten och handlingskraften till följd av kriget i Ukraina visar hur avgörande internationellt stöd kan vara för människor på flykt.

Människor på flykt från kriget i Ukraina vid en gränsövergång till Polen,
Tre år av fullskalig invasion har tvingat över 8 miljoner människor på flykt från Ukraina.
Foto: Francesco Pistilli för RESCUE

2024: Ny migrationspakt i EU innebär risker  

År 2024 antog EU en ny migrations- och asylpakt med ambition att ge säkra, tydliga och anständiga villkor för de människor som kommer till EU. Men pakten riskerar att leda till fler brott mot mänskliga rättigheter vid Europas gränser, bl.a. genom de påskyndade processerna som riskerar att urholka rätten till individuell och rättssäker prövning av asylbehov.  

EU:s nya pakt öppnar också upp för att asylprocesser kan förläggas till andra länder, likt det kritiserade avtalet mellan Italien och Albanien som trädde i kraft 2024.

Så stödjer RESCUE människor på flykt

Tre personer i RESCUE-västar vid en hamn i Italien. RESCUE ger skydd och stödd till människor som överlevt resan över Medelhavet.
RESCUE:s team på Sicilien ger skydd och stöd till människor som överlevt den centrala Medelhavsrutten, från Nordafrika till Italien eller Malta. Rutten anses vara den farligaste migrationsvägen till EU.
Foto: Skye McKee för RESCUE

RESCUE fortsätter att stå i solidaritet med flyktingar i Europa och runt om i världen – även när den politiska viljan vacklar. Tusentals flyktingar och migranter får stöd av RESCUE:s insatser varje år. Vi erbjuder skydd, sjukvård, utbildning, psykologiskt stöd och arbetar för att människor ska kunna bygga upp sina liv på nytt.  

RESCUE arbetar också med påverkansarbete på nationell och global nivå. I Sverige för vi dialog med beslutsfattare för att Sverige ska stå upp för asylrätten och verka för en human och hållbar migrationspolitik.

Vill du hjälpa människor på flykt i världen? till RESCUE för att stödja våra insatser i över 40 länder runt om i världen.